4.1.3 Vad hände 2024?

1) Saker som har hänt

a) Samarbete med Noël-kyrkan. De kom till våra söndagsgudstjänster flera gånger.

b) Samla in och vidarebefordra donationer till fattiga och ibland förföljda kristna i Pakistan, Indien och Bangladesh

c) Arbete med vår hemsida https://hennig-lumsum-online.de och översättning av hemsidan till engelska, holländska och svenska.

d) Skriva informationsbrev, översätta dem till engelska, nederländska, svenska och italienska och skicka dem med post och e-post

2) Resa till Bangladesh 10 – 31 januari 2024

Vi hade stöttat kristna i en by i västra Bangladesh. Nu ville vi träffa dem personligen och få en uppfattning om deras situation. Vi fick ett mycket varmt välkomnande där. Vi hade ett antal samtal med kristna ledare och kristna i de närliggande byarna. Vi hade flera samtal med ledarna för ett kristet missionssjukhus. Vi blev ombedda att ge vårt vittnesbörd till en klass med cirka 20 sjuksköterskestudenter på detta sjukhus. Jag blev inbjuden att predika vid en söndagsgudstjänst och en bönegudstjänst samma kväll. En utbildningskurs anordnades för att vi skulle kunna undervisa kristna ledare från olika samfund Förberedelserna och resan dit tog ungefär en månad.

.

3) Vi har lämnat vår organisation Christ to Thailand Mission (CTTM).

CTTM:s föreståndare försökte motivera CTTM:s personal med ”Vision 50”, en vision om att 19 nya församlingar skulle grundas under de kommande två åren utöver de 31 befintliga CTTM-församlingarna. När vi frågade om det fanns någon tydlig vägledning från den Helige Ande för detta, fick vi veta att det inte fanns någon sådan. Den Helige Ande varnade tydligt för denna väg. Vi vidarebefordrade denna varning till direktören och presenterade den vid ett möte med missionärerna. Eftersom denna varning inte hörsammades såg vi en tydlig ledning från Gud att lämna CTTM. CTTM:s föreståndare accepterade detta och gav oss sin välsignelse. Vi är dock fortfarande missionärer eftersom Gud har sänt oss till Thailand och särskilt till byn där vi bor och inte har ändrat sig, och eftersom vi också sändes ut av Missionsverein Lasst uns gehen! e. V., en tysk kristen förening som stöder missionsarbete och missionärer.

4) Christine hade en tumör, som visade sig vara omöjlig att avlägsna under en operation.

På grund av ihållande hälsoproblem bestämde vi oss för att låta Christine genomgå en grundlig undersökning på ett bra privatsjukhus i vår provinshuvudstad i början av maj. Det visade sig att Christine hade en elakartad tumör. Vi vet båda att det är mycket bättre att lämna jorden för att vara med Jesus än något annat här på jorden, och vi såg båda fram emot den dagen. Vi tror att Gud är starkare än allt och alla. Han kan när som helst hela Christine genom ett övernaturligt mirakel. Gud vet allting exakt. Han vet vad som är bäst för Christine, för hennes man och för alla som kommer att påverkas av hennes död. Och Gud är oändlig och älskar oss därför oändligt mycket. Så vi överlät åt Honom att avgöra om Han skulle läka Christine genom ett mirakel eller medicinsk behandling, eller om Han skulle låta Christine leva en kortare eller längre tid. Detta beslut gav oss stor frid.

5) Vi beslutade oss för palliativ behandling av Christine

Vi beslutade att tumören skulle opereras bort och en datortomografi genomfördes före operationen. Vi fick beskedet den 21 maj: tumören hade vuxit så mycket att den bara kunde opereras bort om Christine genomgick cellgifts- och strålbehandling. Som vi båda hade bestämt för flera år sedan tackade vi nej till strålbehandling och cellgiftsbehandling och valde palliativ behandling. Det innebar att Christine troligen skulle dö inom 6 månader och att behandlingen endast skulle syfta till att göra de återstående månaderna så behagliga som möjligt för Christine. För att undvika ett tarmstopp orsakat av tumören i ändtarmen opererades Christine för att skapa en stomi, ett konstgjort tarmutlopp. Hon var mycket nöjd med den läkare som ansvarade för hennes palliativa behandling. I takt med att tumören växte i hennes inre blev Christine allt svagare och beroende av andra. Hon var tvungen att ge upp den ena aktiviteten efter den andra som hon tidigare hade gjort. Hon blev så svag att hon var tvungen att ligga i sin säng hela dagarna, förutom vid de tillfällen då hon fick använda en toalettstol bredvid sängen. Hon var nu tvungen att sova mycket även under dagtid. Trots den medicinska prognosen var hon fortfarande vid liv i slutet av året.

6) En vecka vid havet

Christine ville se havet en sista gång innan hon dog. Därför tillbringade vi en underbar vecka på en resort precis vid havet i augusti. Vi hade ett litet hus för oss själva där. Christine kunde använda sin rullstol både i och utanför huset. Hon kunde använda rullstolen för att komma nära kusten, men hon kunde inte längre gå de 108 stegen genom sanden till själva vattnet. Strax därefter kunde Christine inte längre sitta i bilen under längre sträckor. Några veckor senare kunde hon inte ens längre sitta i en stol, utan var tvungen att ligga i sängen.

7) Christine var tvungen att avsluta sin insamling

På grund av sin avtagande styrka, som inte längre tillät henne att sitta vid datorn under längre tidsperioder, beslutade Christine att avsluta sin insamling den 31 augusti. Hon kunde lämna över det mesta av sin insamling till fattiga kristna i Pakistan och Bangladesh till en vän. Ett mycket mindre antal donationer har nu kommit in och Reiner ansvarar nu för att vidarebefordra dem.

8) Hjälp från Tyskland

Christine hade varit en utmärkt kock. I augusti kom dagen då hon för sista gången lagade mat i vårt kök, eftersom hon hade blivit för svag för att klara av det. En av våra vänner, en kvinna från Tyskland, trädde in och bodde hos oss från slutet av augusti till början av oktober. Hon tog hand om Christine och lagade mat åt henne.

9) Förberedelser inför Christines död

Vi var inte rädda för döden, utan välkomnade den som en tid då Christine skulle komma till himlen för att leva i en kärleksfull relation med Jesus för evigt. Det gjorde det lätt för oss att hantera situationen och att planera och förbereda för hennes begravning. Vi köpte kistan och ställde den i vårt kapell, planerade avskedsgudstjänsten i vårt kapell och begravningen i närheten av Noël Church, tillsammans med bibeltexterna och sångerna, och skrev dödsannonsen.

10) Reiner

Jag såg det som min huvuduppgift att finnas där för min fru och ta hand om henne i denna speciella situation. Detta tog mycket tid och energi i anspråk. För några år sedan bestämde vi oss för att bygga om det lilla huset (hus nr 3) på vår tomt till ett gästhus med två sovrum. Då fick vi ett intryck från den Helige Ande att vi borde bygga det på ett sådant sätt att det är lämpligt för gäster som behöver rullstol. När Christine behövde en rullstol bestämde vi oss för att använda huset för henne. Det ena rummet blev hennes kontor och det andra hennes sovrum. Jag erbjöd mitt sovrum i huvudbyggnaden som sovplats till den gäst som flyttade in hos oss, och jag sov på en madrass på Christines kontor och senare, på hennes begäran, i hennes sovrum bredvid hennes säng. Eftersom hon hade blivit för svag för att använda sitt kontor, satte jag min dator i det kontoret och gjorde mitt kontorsarbete där. På så sätt var jag nära henne när hon behövde mig. Om jag var tvungen att lämna henne för att shoppa i vår provinshuvudstad eller resa till Bangkok, var vi tvungna att se till att någon annan fanns där för henne i min frånvaro. För mig var det en central del av vårt kristna vittnesbörd i vår by, där alla känner oss och följer oss mycket noga, att vi tar hand om varandra och är trogna varandra ända till slutet. Dessa månader före döden var en tid då vi älskade varandra mer än tidigare.

12) Vad ska vi förkunna?

Många kristna vi känner har bett för Christines helande, men det verkade som om få hade ett levande hopp om att det är mycket bättre att dö i Kristus än att leva här på jorden. Det verkar finnas en stor klyfta i de kristna kyrkorna både i Tyskland och i Thailand. Tror kristna verkligen på att Gud vet allt in i minsta detalj, att Gud är starkare än allt och alla och att han är kärlek alltid och överallt? Lever vi verkligen i Kristus och enligt den Helige Ande? Detta leder till frågorna: Vad lärs ut i utbildningen av pastorer vid universitet och bibelskolor? Vilka aspekter av evangeliet är särskilt viktiga för kristna i Thailand? Jag, Reiner, tänker på dessa saker och planerar att skriva om dem.


Delar i huvuddelen vi är: vilka vi är , vision , Vad hände? , nyhetsbrev , bilder om oss .

Huvuddelar på vår webbplats är: vi , Gud , världen , skydd av personuppgifter , språk.

Vår webbplats finns för närvarande tillgänglig på tyska (Deutsch) , engelska (English) , holländska (Nederlands) , och svenska .